Vi är ute och seglar! Jag är aldrig ute och seglar i Mälaren, men nu är jag det. Jag tänkte att eftersom jag bara kan vara ute en natt och båten ligger i Mälaren så why not liksom. Och det är rätt jäkla fint faktiskt! Tyvärr kommer ni inte få se alla fina bilder eftersom jag glömt kamerasladden, men det kommer bilder sen!

Nu ligger vi på Slandö Kalv som nästan känns som skärgården faktiskt. Klicka här för att följa vår rutt på Eniros nya grymma Sjökortstjänst.

Hörs snart!

Igår var vi på hotellinvigning. Det var Story Hotel på Riddargatan som slog upp dörrarna. Cocktails, middag och övernattning bjöds det på. På sängen låg en bild på självaste chefen som tydligen hade fått en blåtira av någon gäst i sitt tidigare liv. På baksidan fick man skriva ned eventuella synpunkter.

Jag hade rum nummer 108.

På väggen satt fina plancher fasttapetserade huller om buller.

Tydligen gjorda av Lovisa Burfitt. Och hon är ju duktig tycker jag.

Sen blev det drink. Fin bar! Dit kommer jag nog gå igen. Det var fina lampor och guldkranar, och de serverade min favvoöl Brooklyn Lager.

Sen var det middag. Med typ en miljon rätter. Jag sportade en kavaj för ovanlighetens skull.

Så hur lyder då domen?

Jag säger fyra W av fem möjliga. Men chefen fick en snigel på ögat för att det inte fanns någon tandborste på rummet.

(WWWW)

Ikväll bor jag på hotell. Det är invigning av nya Story Hotel och de har bjudit in till middag, drink och övernattning. Mycket mysigt. Som en minisemester i sin egen stad. Ser fram emot det. Bilder får ni imorgon. Om jag kommer ihåg att ta med kameran.

Nu är jag inte glad. Jag provade att byta till svagare smärtstillande idag igen och det var ingen bra idé. Det gjorde skitont att äta middag och det värker och är svullet längst bak på tungan och i halsen. Hittills har det inte gjort ont alls, men nu plötsligt blir det värsta grejen. Och jag som var på så bra humör tidigare idag. Det var snö på balkongen och jättefint. Jag åt semla och såg barn åka pulka.

Jag är liksom van vid att min röst är min största tillgång. Jag älskar att prata med folk och att få folk att lyssna och förstå. Och nu är jag helt klen i rösten och har svårt att göra mig förstådd. Det gör så ont att jag blir snurrig i huvudet varje gång jag sväljer. En del människor har det såhär jämt. Det kan inte vara lätt.

Det kanske är så att det är en bra övning för mig att inte prata så mycket. Det kanske är så att det är bra övning överhuvudtaget att få sig en smäll på käften ibland. Att få känna att man inte är oövervinlig. Att vara lite svag. Man blir nog smartare av det.

Jag kan inte göra så mycket åt det här nu. Om jag ska byta tillbaka till de starkare tabletterna så kan jag göra det först imorgon. Inatt är det bara att bita ihop. En fin människa är på väg över för att klia mig på ryggen. Det spöar nog vilken painkiller som helst. Det var fint av henne tycker jag. Hon ska få en semla hon med.

Godmorgon från Sophiahemmet. Jag som ryggar tillbaka när någon föreslår att jag ska ta en av varje av iPren och Alvedon är förstås lite ovan vid att få två Voltaren och två Citodon till frukost. Jag har ju inte ett dugg ont liksom, men jag misstänker att jag skulle ha det annars. Halsen är svullen och det är inte helt självklart att peta i sig ost&skinkmackan och filen. Men ont gör det inte.

Däremot var det skitsvårt att sova för att jag började hosta så fort jag somnade. Framåt tvårycket när de kom och tog bort droppet kläckte jag den brillianta idén att lägga mig på sidan istället. Problem solved. Sov resten av natten. Ett hett tips till er om det är någon som ska operera halsen.

Idag ska jag ut till maami och paapi och hänga lite. Spela lite på flygeln kanske. Sen får vi se. Mår betydligt bättre än vad jag trodde att jag skulle göra.

Ha en underbar dag.

Operationen drar närmare. Börjar bli lite nervig. Ikväll spelar jag på Collage, men tar det väldigt lugnt så att jag är i form imorgon. Imorgon får jag typ inte äta någonting på hela dagen eller ens dricka vatten. Låter inte så kul. Definitivt nattamat inatt och stor frukost imorgon. Håll tummarna för Walterlicious så ska jag försöka blogga från sjukhussängen.

Hej kära läsare, ni lilla trogna skara som trots allt läser Walterlicious på lördagkvällen.

Eller det är iallafall lördagkväll nu när jag skriver detta. Alla andra är ute och festar, och jag är hemma sjuk. Dessutom har jag för tillfället skitont i en tand, så jag har fått äta soppa i tre dagar. Festar loss just nu faktiskt på en Karl Johan-svampsoppa med persilja, räkor och olivolja. I och för sig ganska gott.

Imorgon hoppas jag att jag tillbaka på banan igen både med förkylning och tand. Det känns så. Och då jävlar. Ikväll ska jag försöka vara lite duktig med att betala räkningar och så, och imorgon SJUKT duktig med tvätt, städning och bokföring. Kul söndag*#&%!.

Framförallt måste jag fixa klart en föreläsning som jag har på tisdag. Den är fyra timmar lång. Efter 1 timme är åhörarna lite okoncentrerade, efter 2 timmar är man rätt mör i halsen, efter tre timmar är problemet snarare att hålla ordning på sitt snurriga huvud och vid 4-timmarsstrecket vill man bara sätta sig i hotellbaren och ta ett järn. Och det kanske blir det man gör också.

Men framförallt är det ju en hel del att förbereda. Och det måste jag göra imorgon.

Så godnatt på er. Sov gott.

Det är kul ibland när man kollar igenom sin iPhone och hittar bilder som den här från igår natt. Detta är nog höjden av glamour – att halsa en bag in box rödtjut på bussen, iförd pälsjacka klockan 2 på natten. Mycket roligt!

Ibland när jag vaknar efter en utekväll kan jag ha en galen, lätt manisk energi. Speciellt när jag fått för lite sömn. Som den här nattens 2-3 timmar. Jag är inte pigg, bara manisk. Måste skriva något. Måste skapa. Baka bröd. Vad som helst. Så är det idag.

Jag drog på mig gårdagens kläder och promenerade ner till Svart Kaffe.

Väl här har jag ätit en macka, druckit en latte och plitat ner några tankar till en berättelse jag skriver på.

Nu börjar batteriet ta slut i min dator, och jag har inte hittat någon ledig stans att sitta där det finns el. Så om blogginlägget slutar här så vet ni varf

För exakt på dagen tre år sedan vaknade jag på en vingård i Franschhoek, Sydafrika. Vi packade ihop våra saker och begav oss ner till Tableview där vi stannade över natten. På bilden har jag just kommit till Tableview, beställt in några ostron, lite kallt vin och börjat skriva på något vykort. Min fotograf ser faktiskt ut att dricka vatten. Jag har ett jack i pannan efter att ha gått in i en dörr på East. Det är detaljerna man minns.